Älskar den här!



Skämt åsido.

Mamma till pappa, just som pappa kom innanför dörren:
-Varför har du dom där på huvudet?
Hon och pekar på ett par hörselskydd som han har på huvudet.
- För att jag skulle hem till dig!

HAHAHAHAHA!


I just love my parents.

Firren!

Jag saknar dig så mycket så jag går i bitar snart!
Saknar min bästis!

(Eller som Lollo tyckte: min Tvilling ;D)





Oavsett hur än läget är/blir, så vill jag att du ska veta att..
Jag finns här för dig fortfarande!
Tveklöst.
Precis som förr.. som det varit så länge jag känt dig...
När som helst. Oavsett tid på dygnet. Oavsett vad jag gör. Oavsett vad det gäller. Du får fortfarande komma förbi mitt i natten, avbryta mitt under tentaplugg, ringa 20 ggr på en dag. När som helst.

Sent, tidigt, viktigt eller småprat...

Behöver du mig, då finns jag här!
Det har inte ändrats!




Jodå

Bättre!
Inte mycket, men lite!

Hade det egentligen kunnat vara mycket sämre? :S


Jag är inte som jag vill vara än, men jag gör vad jag kan. Jobbar på det. Men framstegen som gjorts är bättre än ingenting iaf.. jag äter som vanligt igen (extremt skönt!!), det börjar komma lite liv i den här kroppen igen och saker o ting börjar bli åtminstone lite intressant igen! Älskar framsteg, även om det går långsamt och innehåller bakslag. Men det får man räkna med.

Sakta men säkert :) och jag försöker verkligen. Gillar inte att må såhär.
Var ute och sprang idag. Det ska ju ge endorfiner. Tänkte att det kanske får mig att vakna till liv på nåt sätt. Så hit med dom! Borde ha en massa energi i kroppen. Jag vet inte. Jag känner inte. Jag känner ingenting. Är liksom ständigt bortdomnad och avmattad i känslorna. Lyckan kommer inte fram. Och jag har denna stora bubbla i magen som ligger och trycker och som vägrar försvinna. Den har krympt

Jag ska dit jag var innan, that's it!





Britney Spears - Break The Ice är faktiskt bra!


youtube


HAHA!


Så söt!


So sad :(

Tragiskt

Jag tar en dag i taget..

Så illa?
Jepp, tragiskt nog..

Precis så bekvämt som det ser ut att vara...


Foto: Frank Jansson



JAG LITADE PÅ DIG!!!!!!!!!

Allt som gick så otroligt bra... livet lekte.
Varför fick det inte fortsätta så?

Nej, för det är mig det gäller. Då är det så...



Jag orkar inte bry mig. Jag vill inte bry mig. Det tar bara energi och kör ner humöret i botten. Men lik förbannat gör jag det. Jag är skapt sån. Sån är jag.


Förlåt för mitt egendomliga humör igår!
"Du är inte dig själv." sa nån igår. Sött av dig att fråga. Hm. Nää, det kanske stämmer... men jag blir nog, i sinom tid :) Det brukar alltid lösa sig på ett eller annat sätt.
Okej, Nej... jag mår inte riktigt som jag ska. och ja, jag har gått ner i vikt. -men det är ingenting som varit ett dugg meningen. Jag känner mig fast, övergiven, panikartad, vissen, sprudlande glad och helt likgiltig. Jag har humörsvängningar och känslosvall hit och dit i en salig fart. Ena stunden känner jag mig på ett sätt, nästa stunden på ett annat.
Jag vet inte vad jag ska ta mig till..
Allt jag gör blir fel.

Jag har svårt att lita på folk. Jag klamrar mig fast vid skeptismen och det tar lång tid att få mig att släppa.. men det kommer. Så småningom. När det jag väl släpper är jag sårbar, det är jag medveten om, men då litar jag på personen.


- Okej, detta är vad som hänt...
Jag var skeptisk. Livrädd. Vågade inte. Men efterhand kom tilliten.. personen fanns ju där, tveklöst, och gick ingenstans, oavsett vad jag sa eller gjorde. Brydde sig verkligen, var sig själv, ärligt och enkelt :) Det tog tid och velande, men jo, det gick ju bra att släppa taget.... och det kändes bra.

"Vi skulle nog kunna prata om de och kanske kunna lösa de och gå vidare. De känns som om vi är ganska lika :) som om inget kan komma emellan oss :D
du behöver inte vara orolig :)"

Jag instämde! :) Ja, så kändes det verkligen. Nej, jag var faktiskt inte orolig!


Sen bara några dagar efter överstående sms, från ingenstans, ändrades saker. Jag fattade inte vad eller hur. ALLT ändrades! Mina ben sparkades undan och jag föll handlöst och slog i marken....
Trots min försiktighet, mitt tvekande, slutade det i alla fall på det sättet jag varit rädd för...
Jag hade försökt vara avvaktande, förvarna mig själv hela tiden.. men hur länge ska man hålla på så? Man måste ju våga...
Jag VILL lita på folk! Det är jobbigt att jag har så svårt för det. Men vad kan jag annat göra, när det ändå bara blir såhär?

Det kom så otroligt oväntat. Och det svider så förbannat...


JAG LITADE PÅ DIG!!!!!!!!




Va otäckt personligt detta blev...
Jag raderar det nog om en timme...


Aldrig mått bättre . . .

Midsommar! :)

Lite velande om vart vi skulle.. men vi kom till ett beslut som visade sig vara mycket bra.

Trevlig kväll :)

Gurkor, hårtork, "glass-drink", jag=tandpetare, pluppar i håret och vita katter. Det är allt jag säger :P

Hittade lite bilder på Jossans facebook (se nedan). Ingen aning om att det knäppts så flitigt. Speciellt inte att jag var med på så många :S Är en speciell upplevelse att hitta en massa bilder på en själv som jag inte alls märkts knäppts...






Gör man såhär på en fin dam?


Min förblandade grogg. Nej bror, det är inte nyponsoppa och vodka!!!

Osså fick jag träffa Kenötet igen :D :D :D det var alldeles för länge sen sist!




..men nu är det bara att ladda om inför kvällen :) för idag fyller Lollo 21 år! GRATTIS Lillasyster! :D

Livstips

• Ge människor mer än vad de förväntar sej och gör det för att du tycker om det...
• Tro inte på allt du hör, spendera inte allt du får och sov inte så mycket som du skulle vilja...
När du säger: 'Jag älskar dig', säg det på riktigt...
När du säger: 'Jag är ledsen', se personen I ögonen...
• Tro på kärlek vid första ögonkastet...
• Älska djupt och passionerat. Du kan bli sårad, men det är det enda sättet att leva livet komplett...
• Förolämpa inte!
• Tala långsamt men tänk snabbt...
• Om någon ställer en fråga som du inte vill svara på, le och fråga istället: 'Varför vill du veta det?'
När du upptäcker att du gjort fel, rätta till det genast.
Le när du svarar I telefon, den som ringer hör att du ler
• Öppna din famn för ombyten/förändringar, men släpp inte på dina värderingar...
• Kom ihåg att tystnad ibland är bästa svaret...
• När du blir gammal minns det som varit, då kan du njuta av det en andra gång
Tro på människor, men lås alltid din bil...
• Dela med dig av allt du vet
• Avbryt aldrig någon som håller på att visa dej sin tillgivenhet...
• Om du tjänar mycket pengar, placera dem för att hjälpa andra medan de fortfarande lever...
Förhöj inte dig själv genom att trampa på andra.



Man kan inte lova någonting.. men man kan lova att försöka!


(inte min bild)

Jobb

Då är man natt-jobbare...
Eftersom jag ingenting annat fick så ringde jag till jobbet jag jobbade på förra sommaren. Dom hade inte mycket jobb, men några pass i alla fall. -Därav några nattpass!!
Hur sjutton ska jag lyckas hålla mig vaken? Men det som inte dödar mig...
Haha.

Det var faktiskt skitkul att komma tillbaka dit. Träffade jättemånga som man kände igen sen förra året :) Det finns ju undantag på alla ställen, men de flesta är verkligen kanonschyssta! :)

Det känns bra :)
(-och pengar tycker vi alltid om)

Provsmakare

Som provsmakare på Leaf får man ibland lite latjo saker i brevlådan med jämna mellanrum. Nu var det faktiskt ett bra tag sen.. men idag kom det ett tjockt kuvert.
Pastiller.. suck. Well well...

För en gångs skull var det nåt riktigt mumsigt med som tack :)
Nygjorda "biler" tackar jag inte nej till :)


Haha!
Idag är Ahlgrens bilar världens i särklass mest sålda bil. Och trots ett något sviktande andrahandsvärde kommer ständigt nya generationer bientusiaster som upptäcker denna läckert tidlösa design, denna smakfulla profil och denna autosportens klassiker nr 1.
från: http://www.ahlgrensbilar.com/

Svacka

Tror jag är i en liten svacka...!
Well.. that's life. antar jag.

Jag är less på det här...

Känner mig som en naiv byrålåda!

Ta hand om de du har..

Detta snubblade jag över av en ren tillfällighet.
Det hände i Tyskland förra året, och verkar inte nått Sverige...

I slutet på augusti förra året försvann Hannah Wiedeck, född 1993. Några dagar senare, 3 September 2007 hittades Hannahs kropp vid stationen i hennes hemstad, Königswinter. Våldtagen och mördad av en homosexuell man. Anledningen var att nånstans sägs det att varje man ska uppleva sex med en kvinna. Hannah var på väg hem från sin pojkvän. Några hundra meter från föräldrarnas hus attackerades hon av denna man. Han hotade med kniv, satte på munkavel och våldtog henne i en bil. Därefter mördade han henne och gömde henne i några buskar.

Hannah var ett slumpmässigt offer.




Du vet aldrig när det är slut. För dig, eller för någon du känner...
Min bror tycker jag är nojig när det gäller säkerhet, om att inte promenera ensam hem mitt i natten, gå på krogen helt ensam osv. Man vet aldrig när någonting kan hända. Det händer inte ofta. De flesta människor skulle aldrig göra något dylikt. MEN det finns undantag.. och det otäcka är att det kan ske spontant, oplanerat och slumpmässigt.
Även om endast en på miljonen blir attackerade under sitt liv... jag vill inte vara den där personen.

Du vet aldrig när du kan mista någon...
Kanske idag var sista gången du fick se den personen i livet... sista gången du fick höra personens röst, se personen le mot dig, sista gången ni bråkade, sista gången du fick en kram... det vet du inte.
Talade du om för personen hur mycket han/hon betyder för dig?
Fanns du där för personen? eller tog du honom/henne för givet?
Uppskattade du personen? Visste han/hon om det?

Försätt dig aldrig i situationen att du personen försvinn och du ångrar någonting för resten av ditt liv...


never forget to appreciate the ones you have.
you never know when it's too late...


Ing-Marie Persson

Var på furuvik igår med föräldrarna. Nån gratisdag som Swedbank bekostade.
Vädret var piss, jag hade smällont i huvudet, sovit 4 timmar inatt, sjukt mycket folk.. men det blev så värt det! Jag fick träffa Ing-Marie Persson.

Hon är den enda människan som står som jämlike med en ledarhanne i en shimpans-flock. Helt unik alltså.
Detta för att när flockens ledare, Santino, som fyra-åring kom till Sverige -83 sattes han i karantän i fyra månader. Ing-Marie var den som skötte om honom. Men han blev så oerhört ledsen när hon gick varje dag, så till slut sa hon till sin karl "han behöver mig mer än du gör" och så flyttade hon in och bodde med Santino i hans bur under de fyra månaderna.

Jag och mamma var inne o kikade på några andra apor. Jag pekade på en apa och sa att det måste vara en hona. Då säger plötsligt någon bakom ryggen på mig "ja, det är det". Jag vände mig om och då var det hon som stod där.
Vi började prata med henne. Vilken människa! Skittrevlig också :) Vad händer när hon försvinner? Ingen kan ju göra det hon gör.

I'm truly impressed.




Kreta :)

Aaaah!!

Varmt, sol, denna tropiska luft som inte finns i Sverige, varma hav, kalla pooler, glassbarer, dykutflykter, god mat, avkoppling, uteliv.... ja, det finns hur mycket som helst.

Tyvärr blev inte allt helt perfekt för min ökända förkylning som jag haft sedan ett år tillbaka (tyvärr är det inget skämt, eller hypokondie) blommade upp i full kraft när vi var där. Feber och allt sånt. Jag hade lite tur i alla fall.. för febern gick över rätt snabbt. Snor, ond hals, nysningar och hostningar är hysteriskt drygt.. men feber är värst. Det slår ut en helt.

Det var så länge sen familjen åkte på semester. Senaste åren har vi rest på egna håll med andra.. men det är nåt speciellt att åka med hela familjen :) (-och billigare ;P).








Bye Sweden!

Om 6 timmar åker vi mot Arlanda :D woho!

Ha så kul här hemma!

image164
(inte min bild)


Denise har fått sin bebis!

GRATTIS Denise (och Ulrik såklart).

9 månader är en lång tid.. men OJ vad den gått fort ändå!

30 Maj 2008
ploppade denna söta lilla flicka ut!
image182
Visst är hon lite lik mamma sin ;D


Du kommer bli en underbar mamma, vännen!



(eftersom det är lite långt till Danmnark har jag norpat bilden från Maddes facebook).

Sommardag!!

VILKEN SOMMARDAG!! Helt underbart!
Blev glad i hela kroppen av det!

Det var närmare 30 grader varmt idag.. i skuggan!!! Till och med jag, som är världshistoriens fryslort, gick i kortshorts, bikini och flipflops mest hela dagen!
Sagolikt skönt!

Vid lunch hörde Carro av sig och ville att jag skulle med henne och några till och spela Volleyboll i boulognern. Kul :) Drog med mig Lollo, hennes pöjk och hans kompis. En spark till Sandra som inte kom! Hmpf. "Bakis".. äh, veklig! ;P
Jisses! Nog för att jag visste att jag var dålig på volleyboll.. men SÅ dålig visste jag inte att jag var! Haha.

Efter volleybollen åkte alla hem till sig för att duscha. Sedan vill jag och Lollo grilla.. Stefan o Mange, och även Johannes som varit försvunnen hela dagen, kom också.

Det var Skitkul!!

Efter maten ville vi spela Kubb, men vi hittade inget.. så det blev en gammal klassiker som ingen av oss kört på ÅR OCH DAR istället; Burken! Woho. Det är faktiskt riktigt latjo! (lite lättare än volleyboll också ;P)
När solen gick ner, vid 22:30 gick vi in och spelade vi Cluedo.. också något som ingen av oss spelat på hur länge som helst.

Och nu är det god natt! ZzzZzzzZzzzzz...



Jag får hur mycket korv som helst... åh, min lyckodag!
-Johannes överlycklig över killarnas givmildhet-

- Oj, vilken komplicerad humor vi har ;P





Vännen.
Det kan vara såhär ibland. Det gör ingenting.
Låt det ta den tid det tar :) ingen stress.
Jag försvinner ingenstans! :)

Tycker om dig!

Självinsikt (lite iaf)...

Jag tror jag kan vara lite överdramatisk ibland :S
Jag tror jag har en tendens att förstora upp saker.. saker som egentligen inte är så farliga, samtidigt som jag har noll tålamod...!! -Det ska gå att fixa direkt!

Detta funkar ju dock inte jämt.... Allt kan inte fixas direkt! Vissa saker kräver endast en sak: tid. (-inte helt enkelt att kombinera med otålighet ;P).
Då kan såna här egenskaper leda till att allt blir 100 gånger värre istället, helt i onödan. Och ju mer man gör, ju mer fel blir det.
Hade man låtit det vara ett tag istället, då hade det kanske löst sig av sig själv... eller i alla fall på ett mycket snabbare och enklare sätt.

Jag tror att jag tycker att det booorde gå att fixa... på nåt sätt. Om man bara gör rätt, då så...
"Men om jag säger/gör såhär istället, då kanske det blir bra nu...!!".
Eller..
"Okej, ska låta bli nu..!" Det går 10 min. "Nu har jag gjort det i en timme.. nu hör jag av mig...."
- - - Hm.. inte riktigt så det funkar!

I efterhand hade det kanske visat sig, att det hade varit bäst att bara tagit det lugnt och låtit tiden ta hand om det..!


När det är jag själv som vill vara ifred, då är det helt logiskt för mig att vissa saker tar tid.. det kan krävas dagar, veckor. Det är olika. MEEN jag tror jag Kan ha en smula svårt att fatta att andra människor också kan vara så.

Folk ska ha tålamod med mig.. men själv har jag tålamod som en 5-åring! :S

Men man lär så länge man lever..
Och jag försöker verkligen lära mig :)

RSS 2.0