En uppdatering..
Först och främst vill jag säga att jag har LOV! Helt underbart skönt!
Egentligen unnas inte högskolestudenter sån lyx, men våra föreläsare har varit snälla nog att inte lägga in några föreläsningar denna vecka -mer än en fysik igår. Men det är kanske bra, så att hjärnan inte säckar ihop helt.
Egentligen unnas inte högskolestudenter sån lyx, men våra föreläsare har varit snälla nog att inte lägga in några föreläsningar denna vecka -mer än en fysik igår. Men det är kanske bra, så att hjärnan inte säckar ihop helt.
Helgen var aaningen seg -för jag var förkyld. Det är så drygt!! Pga detta kunde jag inte åka till Maria3 (;P) på lördagen.. dumt! All kraft i kroppen fanns bara inte :/ Men vi får se till att ses nån annan dag. Kanske grädda lite våfflor, eller vad säger du? :)
Mmmums!
Mmmums!
Var på bio och såg Sweeny Todd i söndags med Lillasyster <3 (aka Lollo).
Den var...... ehm... intressant. Inte riktigt som jag trott.. fast jag hade faktiskt inte en aning om vad den handlade om innan jag gick. Lollo undrade bara om jag ville gå på bio...
Jag gillar Lollo och jag gillar bio, så jag sa bara Ja ;P
Gillar du Johnny Depp, konstiga filmer, 1800-tal, mord o inte stör dig på att dom sjunger ibland...
-då ska du absolut se den här!!!
Den var...... ehm... intressant. Inte riktigt som jag trott.. fast jag hade faktiskt inte en aning om vad den handlade om innan jag gick. Lollo undrade bara om jag ville gå på bio...
Jag gillar Lollo och jag gillar bio, så jag sa bara Ja ;P
Gillar du Johnny Depp, konstiga filmer, 1800-tal, mord o inte stör dig på att dom sjunger ibland...
-då ska du absolut se den här!!!
Det var inte bara jag som inte mådde 100%.. i fredags blev Diesel dålig :(
Han var totalt viljelös, ingen energi.. ingenting. Ingen livsgnista. Han åt inte, drack inte, rörde sig knappt, bajsade inte. Han struntade fullkomligt i vad man gjorde med honom. Det är INTE Han!
Erik har en jobbarkompis vars tjej är veterinär, så jag ringde henne. Hon föreslog att det bla kunde vara förstoppning, -för då slutar dom äta. Hon sa att om han inte ätit på kvällen så måste jag tvångsmata honom, för ett dygn utan mat för en kanin är som en vecka för en människa. Jag skulle köpa såndär morotspuré för bebisar och spruta in i munnen på honom, plus ge honom ananasjuice (20ml) för den ev förstoppningen. Ojoj. Trodde att jag skulle bli ruskigt opoppis hos honom, men det hemska var att han fann sig i det totalt!
Jag trodde det va kört. Ställde in mig på att detta var hans sista dagar.
Han verkade ha gett upp.
På lördag eftermiddag kom vändningen. När jag kom ut tittade han upp, rivstartade och kutade rätt in i buren och jag hörde ett ljudligt "stamp". Det var glädje i magen på mig. Kaxproppen var tillbaka!
Den kvällen vägrade han bli ipetad mer puré, och innan jag gick o la mig såg jag 5 pluttar i skitlådan och hörde inifrån buren att han tuggade. Han åt själv :)
(-det skulle jag oxå gjort om alternativet varit en plastpruta intryckt i munnen)
I dag ska jag träffa min Alex <3 Det är mer än en vecka sen jag såg henne sist --> måndag förra veckan, då hon kom förbi o hälsade på min under världens segaste fysiklektion för att lämna ett Alla Hjärtans Dag-kort :) GULLUNGE! Jag var lite ur kurs kring alla hjärtans dag och veckan efter, så kortet piggade verkligen upp! Ojoj.. nu när jag funderar på det, har vi verkligen setts lite de senaste veckorna :O Känns lite konstigt.. o tomt! Meeen det är inte värre än att man kan göra nåt åt det ;D
Så, Skärpning nu, Maria!
Kanske borde passa på och städa lite här innan hon kommer.. så hon inte blir luftförgiftad när hon kliver innanför dörren :P
Han var totalt viljelös, ingen energi.. ingenting. Ingen livsgnista. Han åt inte, drack inte, rörde sig knappt, bajsade inte. Han struntade fullkomligt i vad man gjorde med honom. Det är INTE Han!
Erik har en jobbarkompis vars tjej är veterinär, så jag ringde henne. Hon föreslog att det bla kunde vara förstoppning, -för då slutar dom äta. Hon sa att om han inte ätit på kvällen så måste jag tvångsmata honom, för ett dygn utan mat för en kanin är som en vecka för en människa. Jag skulle köpa såndär morotspuré för bebisar och spruta in i munnen på honom, plus ge honom ananasjuice (20ml) för den ev förstoppningen. Ojoj. Trodde att jag skulle bli ruskigt opoppis hos honom, men det hemska var att han fann sig i det totalt!
Jag trodde det va kört. Ställde in mig på att detta var hans sista dagar.
Han verkade ha gett upp.
På lördag eftermiddag kom vändningen. När jag kom ut tittade han upp, rivstartade och kutade rätt in i buren och jag hörde ett ljudligt "stamp". Det var glädje i magen på mig. Kaxproppen var tillbaka!
Den kvällen vägrade han bli ipetad mer puré, och innan jag gick o la mig såg jag 5 pluttar i skitlådan och hörde inifrån buren att han tuggade. Han åt själv :)
(-det skulle jag oxå gjort om alternativet varit en plastpruta intryckt i munnen)
I dag ska jag träffa min Alex <3 Det är mer än en vecka sen jag såg henne sist --> måndag förra veckan, då hon kom förbi o hälsade på min under världens segaste fysiklektion för att lämna ett Alla Hjärtans Dag-kort :) GULLUNGE! Jag var lite ur kurs kring alla hjärtans dag och veckan efter, så kortet piggade verkligen upp! Ojoj.. nu när jag funderar på det, har vi verkligen setts lite de senaste veckorna :O Känns lite konstigt.. o tomt! Meeen det är inte värre än att man kan göra nåt åt det ;D
Så, Skärpning nu, Maria!
Kanske borde passa på och städa lite här innan hon kommer.. så hon inte blir luftförgiftad när hon kliver innanför dörren :P
Vilken disciplin!
Gosh, Vilken disciplin jag har!! Tydligen så kan jag.. om jag verkligen vill och försöker. För vad sägs om det här...
Skola 8-17 idag med absolut fullproppat schema; kemiföreläsning, kemi-lab, matte och fysik... hinner ändå med att skriva halva dagens labrapport på lunchen, och är till och med aktiv under matten (!!!). När dagen är slut går jag hem, trött som en ko.. äter en semla (gott!) och sätter mig sedan och -jag måtte va sinnesförvirrad- skriver labrapporter. -till 21-tiden! Kan tilläggas att jag inte är helt frisk heller..
...men med tanke på dagens prestationer, säger det nog sig självt :P
Mitt nästa mål --> att börja plugga som senast två dagar före nästa tenta... (jag och basårs-plugg gillar inte varandra)..
Skola 8-17 idag med absolut fullproppat schema; kemiföreläsning, kemi-lab, matte och fysik... hinner ändå med att skriva halva dagens labrapport på lunchen, och är till och med aktiv under matten (!!!). När dagen är slut går jag hem, trött som en ko.. äter en semla (gott!) och sätter mig sedan och -jag måtte va sinnesförvirrad- skriver labrapporter. -till 21-tiden! Kan tilläggas att jag inte är helt frisk heller..
...men med tanke på dagens prestationer, säger det nog sig självt :P
Mitt nästa mål --> att börja plugga som senast två dagar före nästa tenta... (jag och basårs-plugg gillar inte varandra)..
Soppatorsk!
Personlig soppatorsk..!
All energi har runnit av mig.
Klockan är snart fyra och jag har fortfarande inte haft viljan eller orken att kliva upp ur sängen... jo, för att hämta lite frukost.. men det var allt. Ingenting känner jag för att göra. Nada. Låter bara tiden gå. Känner mig bara förvirrad, ensam o kraftlös...! Att det kan vara så jobbigt att få höra så bra saker om sig själv.
Men det är bara att konstatera att Det kanske inte är min tid just nu...
Foto: okänd
På ett sätt fattar jag inte hur det du sa kunde vara en sån väldig överraskning för mig (för så ologiskt var det ju ändå inte, även om jag själv inte tänkt i de banorna)... -men det var det! och det fick mig själv att tänka på hur det ligger till för min egen del. Svaret överraskade mig, och sen var det kört. Allt annat som du också sagt fick en helt annan betydelse..
Det är som sagt inget jag funderat på, och alltså inte hunnit tänka över eller bearbetat på nåt sätt...
Så först det du sa -pang. Sen var det min egen överraskning -pang nr2. Så överrumplande! Så nu sitter jag här handfallen och kraftlös. Och det finns ju inget jag kan göra åt saken!?
Hade du ingenting sagt hade jag kanske inte suttit såhär nu... men då hade jag inte vetat om det. och jag är ändå glad att du sa det. Det var värmde att höra.
Japp, det är helt klart värt det!
Men ändå...
All energi har runnit av mig.
Klockan är snart fyra och jag har fortfarande inte haft viljan eller orken att kliva upp ur sängen... jo, för att hämta lite frukost.. men det var allt. Ingenting känner jag för att göra. Nada. Låter bara tiden gå. Känner mig bara förvirrad, ensam o kraftlös...! Att det kan vara så jobbigt att få höra så bra saker om sig själv.
Men det är bara att konstatera att Det kanske inte är min tid just nu...
Foto: okänd
På ett sätt fattar jag inte hur det du sa kunde vara en sån väldig överraskning för mig (för så ologiskt var det ju ändå inte, även om jag själv inte tänkt i de banorna)... -men det var det! och det fick mig själv att tänka på hur det ligger till för min egen del. Svaret överraskade mig, och sen var det kört. Allt annat som du också sagt fick en helt annan betydelse..
Det är som sagt inget jag funderat på, och alltså inte hunnit tänka över eller bearbetat på nåt sätt...
Så först det du sa -pang. Sen var det min egen överraskning -pang nr2. Så överrumplande! Så nu sitter jag här handfallen och kraftlös. Och det finns ju inget jag kan göra åt saken!?
Hade du ingenting sagt hade jag kanske inte suttit såhär nu... men då hade jag inte vetat om det. och jag är ändå glad att du sa det. Det var värmde att höra.
Japp, det är helt klart värt det!
Men ändå...
Stefans 23års-fest
I helgen hade Stefan sin årliga födelsedagsfest. För en gångs skull var det inte proppat med folk! Skönt.
Han brukar låna familjens hus, och de gånger jag varit där har det nästan varit för mycket folk. Visst, trevligt med nya ansikten, men det har knappt gått att gå nånstans.. killar o tjejer öööverallt. Detta år var det nästan bara folk man kände igen :) inte många alls, men ack så trevligt ändå. Trots det låga antalet, gjorde de sitt för att ge städaren jobb -tycker synd om denna. Spill, spill, trasiga lampor, nedrivna draperier osv. Känns bra iaf att jag inte har en enda ställa-till-med-röra-sak på mitt samvete :) alltid något!
Kvällen rundades av vid fyra-tiden med lite vackert pianospel, där Johannes verkligen glääänste :P Min trogna mamma-chaffis hämtade mig (snällast i världen), och efter ett stopp på MAX åkte jag hem och somnade som en klubbad gris.
Linda, -piiiiiiiiiiiiip- och födelsedagsbarnet.
(den där människan vet jag inte vem det är ;P)
Födelsedagsbarn kan även se normala ut..
Kvällen rundades av vid fyra-tiden med lite vackert pianospel, där Johannes verkligen glääänste :P Min trogna mamma-chaffis hämtade mig (snällast i världen), och efter ett stopp på MAX åkte jag hem och somnade som en klubbad gris.
Linda, -piiiiiiiiiiiiip- och födelsedagsbarnet.
(den där människan vet jag inte vem det är ;P)
Födelsedagsbarn kan även se normala ut..
Foton norpade från: Magnus Sefbom
Gladare mage :)
Nu är min mage gladare :)
Det är inte alltid som det är som man vill med allt, men det är då skönt när saker och ting reder ut sig :) känslan av bara luugn... mm så skönt det är...!
Men hade allt varit bra jämt, då hade det väl inte varit nåt riktigt liv heller... man behöver må lite risigt ibland för att veta hur det är att må bra ;)
Det är inte alltid som det är som man vill med allt, men det är då skönt när saker och ting reder ut sig :) känslan av bara luugn... mm så skönt det är...!
Men hade allt varit bra jämt, då hade det väl inte varit nåt riktigt liv heller... man behöver må lite risigt ibland för att veta hur det är att må bra ;)
Vad skulle DU ha sagt?
Vi målar upp ett scenario...
Du har en kompis, vi säger att det är en tjej och vi kallar henne Anna.
Anna är en ganska ny bekantskap... ni har träffats, snackat o kollat på film några gånger.. väldigt schysst person, du gillar henne skarpt.
Ni hörs av en dag och Anna föreslår att ni ska kolla på film. Du tycker det låter trevligt. Hon ska träna men är nog hemma till 15:00. Det passar dig utmärkt eftersom du har föreläsning till samma tid. Ni bestämmer då att du ska komma förbi efter att du har slutat.
En annan kompis hör då av sig, som du inte träffat på jättelänge. Åh, va kul. Hon vill att ni ska ses idag, men du har ju bestämt med Anna, så du tackar nej och hoppas att ni kan ses nästa vecka istället. Inom en timme får du höra att en tredje kompis ska hålla på o måla och greja i sin nya lägenhet idag. Det hade du gärna varit med och hjälp till med... men du kan ju inte, eftersom du bestämt annat.
Synd... men du tycker det ska bli kul att träffa Anna.
Du kommer till Anna vid 15:20. Hon behöver äta efter träningen, så hon lagar lite mat. Efter det sätter hon sig vid datorn och du lägger en patiens för att ha nåt att göra. Just som du börjar tänka på att fråga vilken film ni ska kolla på, säger hon plötsligt att hon ska till någon kompis och spela spel.
"I kväll?" frågar du, men tänkte att hon nog att hon menar i morgon.
"Ja, ska dit om typ en halvtimme.. ska vara där vid fem" säger hon.
WHAT?
Kunde hon inte kläckt ur sig det liiite tidigare?
Du tänker då framför allt på kompisen som du inte sett på länge och som du sagt nej till, för att du skulle kolla på film med Anna denna kväll (-trodde du). Hon har bestämt andra saker nu när inte du kunde. Sen tänker du på alla andra tusen saker du kunnat göra denna helgdagskväll... om du bara hade vetat om denna lilla ändring av planerna...
Du försöker spela oberörd. Det enda du säger om saken är "hur hade du egentligen tänkt att vi skulle hinna titta på en film?", och lite senare säger du (när mobilen piper för inkommande sms): "det kanske är -----. hon ville ses idag, men jag trodde att jag skulle vara här, så jag sa nej.".
Anna verkar inte förstå pikerna. Det kommer i vilket fall som helst ingen kommentar om det.. inte ens ett "ursäkta det måste komma lite plötsligt för dig, jag vet, men jag glömde bort att nämna det tidigare.. kom på det först nu.. förlåt" -eller vad nu anledningen kan ha varit.
Men nä, i-n-g-e-n-t-i-n-g.
Hon verkar inte förstå att hennes förslag om att kolla på film, för dig betydde att ni faktiskt skulle göra det. Hon verkar heller inte förstå att du kan ha avbokat andra saker, som du också gärna hade gjort, för hennes skull.
Hon kunde ha talat om detta för dig när ni bestämde att ni skulle ses...eller skickat ett sms när detta andra bestämdes ...eller å-t-m-i-n-s-t-o-n-e sagt det när du kom dit...så att du hade vetat om det.
Hade du vetat om det, kunde du ha umgåtts med Anna under den dryga 1,5 timmen innan hon skulle iväg.. och sedan kunde du ha träffat den där andra kompisen som du inte sett på så länge. Två trevliga kompisar på en och samma dag. Hur trevligt som helst. Två trevliga flugor i en smäll =)
Nu fick du istället känna dig lite lurad och nästan utskickad.
PS
Det finns iförsig en möjlighet att detta inte planerades innan du kom dit.. och då hade hon ju inte kunnat förvarna dig om det.. eller hur? Men skulle det kännas bättre att veta att Anna faktiskt ändrade planerna när du var där, och valde bort dig?
-nej, skulle inte tro det....
DS
Du har en kompis, vi säger att det är en tjej och vi kallar henne Anna.
Anna är en ganska ny bekantskap... ni har träffats, snackat o kollat på film några gånger.. väldigt schysst person, du gillar henne skarpt.
Ni hörs av en dag och Anna föreslår att ni ska kolla på film. Du tycker det låter trevligt. Hon ska träna men är nog hemma till 15:00. Det passar dig utmärkt eftersom du har föreläsning till samma tid. Ni bestämmer då att du ska komma förbi efter att du har slutat.
En annan kompis hör då av sig, som du inte träffat på jättelänge. Åh, va kul. Hon vill att ni ska ses idag, men du har ju bestämt med Anna, så du tackar nej och hoppas att ni kan ses nästa vecka istället. Inom en timme får du höra att en tredje kompis ska hålla på o måla och greja i sin nya lägenhet idag. Det hade du gärna varit med och hjälp till med... men du kan ju inte, eftersom du bestämt annat.
Synd... men du tycker det ska bli kul att träffa Anna.
Du kommer till Anna vid 15:20. Hon behöver äta efter träningen, så hon lagar lite mat. Efter det sätter hon sig vid datorn och du lägger en patiens för att ha nåt att göra. Just som du börjar tänka på att fråga vilken film ni ska kolla på, säger hon plötsligt att hon ska till någon kompis och spela spel.
"I kväll?" frågar du, men tänkte att hon nog att hon menar i morgon.
"Ja, ska dit om typ en halvtimme.. ska vara där vid fem" säger hon.
WHAT?
Kunde hon inte kläckt ur sig det liiite tidigare?
Du tänker då framför allt på kompisen som du inte sett på länge och som du sagt nej till, för att du skulle kolla på film med Anna denna kväll (-trodde du). Hon har bestämt andra saker nu när inte du kunde. Sen tänker du på alla andra tusen saker du kunnat göra denna helgdagskväll... om du bara hade vetat om denna lilla ändring av planerna...
Du försöker spela oberörd. Det enda du säger om saken är "hur hade du egentligen tänkt att vi skulle hinna titta på en film?", och lite senare säger du (när mobilen piper för inkommande sms): "det kanske är -----. hon ville ses idag, men jag trodde att jag skulle vara här, så jag sa nej.".
Anna verkar inte förstå pikerna. Det kommer i vilket fall som helst ingen kommentar om det.. inte ens ett "ursäkta det måste komma lite plötsligt för dig, jag vet, men jag glömde bort att nämna det tidigare.. kom på det först nu.. förlåt" -eller vad nu anledningen kan ha varit.
Men nä, i-n-g-e-n-t-i-n-g.
Hon verkar inte förstå att hennes förslag om att kolla på film, för dig betydde att ni faktiskt skulle göra det. Hon verkar heller inte förstå att du kan ha avbokat andra saker, som du också gärna hade gjort, för hennes skull.
Hon kunde ha talat om detta för dig när ni bestämde att ni skulle ses...eller skickat ett sms när detta andra bestämdes ...eller å-t-m-i-n-s-t-o-n-e sagt det när du kom dit...så att du hade vetat om det.
Hade du vetat om det, kunde du ha umgåtts med Anna under den dryga 1,5 timmen innan hon skulle iväg.. och sedan kunde du ha träffat den där andra kompisen som du inte sett på så länge. Två trevliga kompisar på en och samma dag. Hur trevligt som helst. Två trevliga flugor i en smäll =)
Nu fick du istället känna dig lite lurad och nästan utskickad.
PS
Det finns iförsig en möjlighet att detta inte planerades innan du kom dit.. och då hade hon ju inte kunnat förvarna dig om det.. eller hur? Men skulle det kännas bättre att veta att Anna faktiskt ändrade planerna när du var där, och valde bort dig?
-nej, skulle inte tro det....
DS
Vad tycker DU?
Dans
I höstas tog jag mig faktiskt i kragen och började dansa igen!!!
Jag dansade jämt när jag var liten, men gjorde det dumma valet att sluta. Det är ungefär 10 år sen nu.. och jag har saknat det under varje år..!!!
Så i september började jag, stel och osmidig som ett vedträ, att dansa igen... och efter en termin fick min grupp byta namn från "nybörjare" till "fortsättning".. vilket för mig var en seger! :)
För en vecka pratade jag med Irina, min danslärare, efter dansen och sa hur kul jag tycker att det är. Hon kom då med ett överraskande, och skrämmande förslag: att jag skulle prova börja dansa i gruppen över mig också; "övade". "Det är som det här, fast lite svårare.." sa hon. Jag gick hem, funderade hur jag skulle göra.....
Dessa tjejer är ju, som man hör på namnet... övade! Det är inte jag. Jag är en n-y-b-ö-r-j-a-r-e... och såna passar i nybörjargrupper. Så tanken på att JAG, med mina 12 träningstillfällen, skulle prova att dansa med de som dansat i minst 2 år kändes aningen underligt......... och aningen orimligt.
Jag tog en chansning... jag gick dit...
WOWSI WOWSA!
Det var nästan rent av pinsamt. Inte nog med att alla var, precis som jag trott, 50 miljarder gånger duktigare.. jag hade dessutom missat första tränings-tillfället, så de hade redan lärt sig typ en halv dans.
Aoutch! Inte bra.
Jag är nämligen en sån som behöver nöta nöta nöööta in saker, jag tar nästan lite ovanligt lång tid på mig att lära mig... så det var INTE lätt på en fläck! Mycket steg, främmande steg, snabba steg....
Kände mig helt värdelös!!
Men.. vad hade jag egentligen väntat mig??
Även om min fantasi skulle vilja tycka att jag borde vara som om jag aldrig hade slutat för 10 år sen... så är jag en solklar nybörjare, I am back to scratch... och dessa personer är INTE nybörjare!
-Så med enkel logik fattar man då att jag helt enkelt inte inte skulle kunna vara lika bra som dom. Det är bara att ta till sig och acceptera. men det är jobbigt.. för jag vill vill vill..
Igår efter min egen grupp, gick jag till Irina. Jag har hört genom ryktesväg att hon brukar vara ganska ärlig med vad hon tycker... men det var just ärlighet och uppriktighet av någon som vet vad dom pratar om, som jag behövde. Skulle hon säga "håll dig till din vanliga gurpp" skulle jag inte ta illa upp alls, utan acceptera att jag har mer att lära innan kan gå i mer avancerade grupper.
"Tycker du verkligen att jag ska gå igen imorgon?" frågade jag.
Lite nervis var jag över vad hon skulle svara...
"Ja, det tycker jag!" sa hon enkelt. "Tyckte du att det var svårt?" la hon till.
"Eeeh joo..." sa jag.
"Ja det är lite svårare än det här" sa hon.
"Mmm"
Jag visste inte vad jag skulle säga.
"Men jag tycker absolut att du ska fortsätta i båda grupperna. Kämpa på." sa hon.
Så, ska jag våga visa mig där igen idag..?
Jag dansade jämt när jag var liten, men gjorde det dumma valet att sluta. Det är ungefär 10 år sen nu.. och jag har saknat det under varje år..!!!
Så i september började jag, stel och osmidig som ett vedträ, att dansa igen... och efter en termin fick min grupp byta namn från "nybörjare" till "fortsättning".. vilket för mig var en seger! :)
För en vecka pratade jag med Irina, min danslärare, efter dansen och sa hur kul jag tycker att det är. Hon kom då med ett överraskande, och skrämmande förslag: att jag skulle prova börja dansa i gruppen över mig också; "övade". "Det är som det här, fast lite svårare.." sa hon. Jag gick hem, funderade hur jag skulle göra.....
Dessa tjejer är ju, som man hör på namnet... övade! Det är inte jag. Jag är en n-y-b-ö-r-j-a-r-e... och såna passar i nybörjargrupper. Så tanken på att JAG, med mina 12 träningstillfällen, skulle prova att dansa med de som dansat i minst 2 år kändes aningen underligt......... och aningen orimligt.
Jag tog en chansning... jag gick dit...
WOWSI WOWSA!
Det var nästan rent av pinsamt. Inte nog med att alla var, precis som jag trott, 50 miljarder gånger duktigare.. jag hade dessutom missat första tränings-tillfället, så de hade redan lärt sig typ en halv dans.
Aoutch! Inte bra.
Jag är nämligen en sån som behöver nöta nöta nöööta in saker, jag tar nästan lite ovanligt lång tid på mig att lära mig... så det var INTE lätt på en fläck! Mycket steg, främmande steg, snabba steg....
Kände mig helt värdelös!!
Men.. vad hade jag egentligen väntat mig??
Även om min fantasi skulle vilja tycka att jag borde vara som om jag aldrig hade slutat för 10 år sen... så är jag en solklar nybörjare, I am back to scratch... och dessa personer är INTE nybörjare!
-Så med enkel logik fattar man då att jag helt enkelt inte inte skulle kunna vara lika bra som dom. Det är bara att ta till sig och acceptera. men det är jobbigt.. för jag vill vill vill..
Igår efter min egen grupp, gick jag till Irina. Jag har hört genom ryktesväg att hon brukar vara ganska ärlig med vad hon tycker... men det var just ärlighet och uppriktighet av någon som vet vad dom pratar om, som jag behövde. Skulle hon säga "håll dig till din vanliga gurpp" skulle jag inte ta illa upp alls, utan acceptera att jag har mer att lära innan kan gå i mer avancerade grupper.
"Tycker du verkligen att jag ska gå igen imorgon?" frågade jag.
Lite nervis var jag över vad hon skulle svara...
"Ja, det tycker jag!" sa hon enkelt. "Tyckte du att det var svårt?" la hon till.
"Eeeh joo..." sa jag.
"Ja det är lite svårare än det här" sa hon.
"Mmm"
Jag visste inte vad jag skulle säga.
"Men jag tycker absolut att du ska fortsätta i båda grupperna. Kämpa på." sa hon.
Så, ska jag våga visa mig där igen idag..?
