Peter Jöback.

I natt drömde jag att jag var kompis med Peter Jöback. Sådär äkta-kompis-aktigt; han anförtrodde sig åt mig och vi umgicks på det där odramatiska sättet som man gör med bra kompisar under slappa dagar. Samtidigt ploppade en gammal klasskompis från Geijerskolan (som har Peter Jöback som sin största idol) fram lite här och var och försökte få hans uppmärksamhet. Gick inte så bra för henne. Alls. Stackarn.

Det tog några sekunder, efter att jag vaknat, innan jag fattade att jag nog inte känner honom...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0