Kebab/Kina, snart 20 och tsunamikatastrofen

Imorgon fyller jag 20!! -inte för att jag på något sätt är äldre imorgon än vad jag är idag jämför med igår :P
Igår ringde Wizze under min matteföreläsningen o undrade om jag vile åka o käka. Yes! Maria blev jättelycklig! hade längtat efter kebab sen i förrgår :D En stund efter att jag kom hem kom Wizze med Nicole o Erik i bilen och hämtade mig...
OJ, WOW!!!!! Vad konstigt det kändes att se Nicole med i bilen!! Kul =) men väldigt konstigt! Jag har ju alltid umgåtts med dom separat..... Erik o c/o var ju aldrig med i skolan, girls night out, fika eller stallbesök..... och Nicole har aldrig varit med när jag umgåtts med Erik o c/o. Det har alltid varit ungefär som två separata liv. ....och nu satt båda liven i samma bil!! Mucho mucho weird!! men kul :D

Till saken.... jag trodde att vi var på väg till Maggis eller MAX, eller möjligtvis Kungshallen eller TennStopet, som vi alltid brukar göra. Jag ville i alla fall ha kebab! Sen halvvägs nere på stan säger Erik "sa inte Wizze nå mer än att vi ska käka?". "Nä?!" sa jag. Det var bestämt att vi skulle på kinarestaurang! min kebab!!!!! Ingen stress alls när vi satte oss och alla de andra tre redan visste vad de ville ha! Hm... om man är sugen på kebab med strips o vit sås, vad vill man då ha i kina-väg? Blev en tre-små-rätter. Det var faktiskt jättegott! Efteråt frågade Erik lite försiktigt om jag ville hänga med till honom o kolla på film. Lät bra, så jag hoppade av hos honom. Några timmar senare åkte jag hem, värmde vetepåsen, la den över halsen och sov.

Jag hoppades att jag skulle varit frisk till på lördag! Men det verkar ytterst tveksamt. Tyvärr. HELA JÄVLA VECKAN har jag varit alldels röd, tidvis svullen och haft alldeles för röda fläckar som känts som sår i halsen. Brukar inte sånt vara i början av en förkylning, men sedan försvinna? För mig brukar det vara så, men ta mig fan inte nu!
MEN.. Det är 100000000 saker som skulle kunna vara värre och faktiskt inte alls många som skulle kunna vara bättre! då är en (även om det är en syndigt envis en) förkylning inte så mycket att gnälla över!

Hm.. när jag började skriva det här och började med att jag igår fyller 20 imorn, tänkte jag på en lunar-sida jag var inne på för sisådär en 2,5 år sen. Det var efter tsunamikatastrofen. Visst, det var hemskt, men ingenting som verkligen rörde mig. Det ena extrema efter det andra dyker upp på nyheterna och hemskt nog blir man nästan lite avtrubbad.
Sen råkar jag gå in på en sida (jag tror hon hette agnes-nåt).. en minneslund. Jag läser i dagboken och Då slog det mig. Hennes inlägg, helt vanliga, en helt vanlig tjej. Hon hade skrivit om resan, att hon skulle åka om nån dag, hur hon längtade osv. Sen skrev hon från Thailand, om hur skönt och underbart det var och att hon hälsade till alla stackare i kalla sverige. Sedan fanns det inga fler inlägg...........................
Det var så hemskt! Folk i en tidning är bara en siffra för mig... men detta blev en riktig person. Att tänka på hur hon dött, vad hon tänkt på... hur paradiset blev hennes död! Hon var så lycklig att vara där...

Jag har försökt hitta tillbaka till denna sida, men jag hittar den inte! Om nån hittar den, säg gärna till!


Publicerat torsdag 27 september 2007 18:20

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0