W & M
2,5 år. 2,5 vackra år. 2,5 år där jag fick och lärde mig så mycket. 2,5 år med en underbar människa som visade mig hur kärlek borde se ut. 2,5 år där jag älskades för exakt den jag var, kravlöst.
Tre veckor sedan den slutgiltiga konversationen där vi satt tätt tillsammans, tårar strömmande. Och bara en dag sedan jag såg bilen åka vägen bort med mig stående kvar. Efter det lämnade han stan med flyttlasset...
Jag vill berätta för världen hur mycket jag älskar honom. Hur mycket han älskar mig. Jag vill att folk ska veta att vi gjorde det här tillsammans, hand i hand.
Jag har inte brutit ihop på detta sätt, eller så många gånger som jag gjort de senaste veckorna. Så hejdlöst. Likt en sönderslitande ångvält. Men jag inser att det är ett tecken på att det vi avslutat verkligen betytt mycket.
Vi kom till samma ställe, tänkte likadant och tog beslutet sida vid sida. Tillsammans. Ingen av oss kände sig bedragen, förvirrad, lurad, överrumplad. Trasiga... men vid varandras sida.
Att veta om det, att känna det, betyder faktiskt en hel del för mig. Jag vet att han förstår hur jag tänker, eftersom jag tänker likadant. Att veta att man kan komma till en sån här insikt och fortfarande älska varandra. Det är viktigt att förstå.
För det är så det är.
Jag skippar klyshor som att han alltid kommer att finnas kvar hos mig, att jag alltid kommer att älska honom... för det är så givet!
Jag älskar dig!
Tre veckor sedan den slutgiltiga konversationen där vi satt tätt tillsammans, tårar strömmande. Och bara en dag sedan jag såg bilen åka vägen bort med mig stående kvar. Efter det lämnade han stan med flyttlasset...
Jag vill berätta för världen hur mycket jag älskar honom. Hur mycket han älskar mig. Jag vill att folk ska veta att vi gjorde det här tillsammans, hand i hand.
Jag har inte brutit ihop på detta sätt, eller så många gånger som jag gjort de senaste veckorna. Så hejdlöst. Likt en sönderslitande ångvält. Men jag inser att det är ett tecken på att det vi avslutat verkligen betytt mycket.
Vi kom till samma ställe, tänkte likadant och tog beslutet sida vid sida. Tillsammans. Ingen av oss kände sig bedragen, förvirrad, lurad, överrumplad. Trasiga... men vid varandras sida.
Att veta om det, att känna det, betyder faktiskt en hel del för mig. Jag vet att han förstår hur jag tänker, eftersom jag tänker likadant. Att veta att man kan komma till en sån här insikt och fortfarande älska varandra. Det är viktigt att förstå.
För det är så det är.
Jag skippar klyshor som att han alltid kommer att finnas kvar hos mig, att jag alltid kommer att älska honom... för det är så givet!
Jag älskar dig!
