Värsta dagen i mitt liv.

Fint väder. Strålande sol. Litet tecken på den vår som är på ingång. Speciellt idag --> Sista april! Valborgsmässoafton. Dagen som vi alltid tillbringat hos mormor.

Jag är så överdrivet medveten om varje liten rörelse jag gör, varje liten syssla jag utför, samtidigt som jag går i en konstig dimma. En dimma där inte ens tiden fungerar som den brukar.

På ett sätt står tiden still, men samtidigt tycker jag att den bara går och går. Alldeles för fort.
Tiden springer ifrån något som vi aldrig ville skulle hända, samtidigt som den går så långsamt att vi hålls kvar i det.

Dagen har varit lång. Den har pågått i evigheter. Samtidigt som jag önskar att dagen bara ska ta slut, önskar jag att tiden kunnat ta en paus precis Nu och stå stilla så länge som jag själv väljer. En paus från allt och alla.
Jag vill att den här dagen ska vara över, men tanken på att det ska komma fler dagar efter den här är just nu lite över mitt förstånd. Den idén känns absurd, men jag vet att den är sann.


Det tog två sekunder att få veta.
Men det kommer att ta år innan jag förstår och en livstid innan jag accepterat det.

Min mest betydelsefulla tillflyktsort, mitt andra hem, är för alltid borta!


Jag älskar dig, alltid gjort och kommer alltid att göra! <3
/Lilltrollet.





"My dear Sam, you can not always be torn in two: you will have to be one and whole for many years. You have so much to enjoy, and to be, and to do. Your part in this story will go on".

Bara för att vi är så söta


I väntan på bussen till Sthlm igår


Sthlm Lördag.


Jag och Wille åkte och såg The Last Bounce igår.
Min plan att jag skulle vara en av de som såg den Absolut Sista föreställningen krossades när gruppen lade in föreställningar idag också. Inte schysst!

Men det var så bra!!



Strålkastarna tändes, musik hördes ur högtalarna, de sju medlemmarna leddes in på fyra ställen på läktarna, iklädda orangea fångdräkter och eskorterade av varsin säkerhetsvakt. Dom leddes genom publiken, upp på scenen, placerade i en ring. Det blev tyst. Mörkt. Och sen.... WHAM!!!

Jag ryste och fick en klump i halsen. Under de kommande timmarna var jag helt fast!


Synd för er som gillar dans och inte var där! Ni missade någonting! Till och med Wille, som mest var med i egenskap av otroligt gullig pojkvän, blev riktigt imponerad!
Innan sa han "Jaha, ska man bara stå här och glo under tiden?" med världens mest skeptiska röst. Efteråt var han väldigt glad att han följt med!!

Nu ska jag bara klura ut hur jag ska få honom att börja dansa själv...
Street/Hiphop-dansande killar. Oufh! Det är hett!

 

Klumpen i halsen bara expanderade och under finalen kunde jag inte, trots hårda ansträngningar, hålla tillbaka ett par tårar. Deras avslut (bild) var sen nära att bli för mycket för mitt nya blödiga jag.
För säkerhets skull var jag tyst i 5 min efteråt och lät Wille sköta snacket, tills jag var säker på att andra syndafloden inte skulle bryta ut. Jag gillar inte permanenta avsked.

Peter Jöback.

I natt drömde jag att jag var kompis med Peter Jöback. Sådär äkta-kompis-aktigt; han anförtrodde sig åt mig och vi umgicks på det där odramatiska sättet som man gör med bra kompisar under slappa dagar. Samtidigt ploppade en gammal klasskompis från Geijerskolan (som har Peter Jöback som sin största idol) fram lite här och var och försökte få hans uppmärksamhet. Gick inte så bra för henne. Alls. Stackarn.

Det tog några sekunder, efter att jag vaknat, innan jag fattade att jag nog inte känner honom...

Maria Lina Wille

Kan man få tre Geijare att hoppa på given signal, samtidigt?



Ja, det går! Efter många försök...


Att få det snyggt också, är nog bara för mycket att begära...

Frågor...

Tio första...
Första bästa kompis:
Ska man minnas det? Karin, kanske?!
Första bil: Aldrig ägt en bil.
Första kärlek: Jonas, på dagis.
Första husdjur: En dvärgvädeur-albino vid namn Stampe.
Första semester: Eeeh, ingen aning.
Första jobb: Ridlärare, tror jag.
Första köpta skiva: Ingen aning.
Första riktiga kärlek: Första riktiga förhållandet var iaf Erik, höll i 2,5-3 år.
Första piercing: Orörd.
Första konsert: Har jag varit på en riktig konsert någonsin?

Nio senaste...

Senaste alkoholdrycken: Bacardi Breezer Cranberries.
Senaste bilfärd: Skjuts till jobbet i nya husbilen ;)
Senaste filmen du såg: Halva Miss Congeniality i bakgrunden.
Senaste ringda telefonsamtal: Wille.
Senaste bubbelbadet: I Willes mormor och morfars bassängstora badkar, med ljus, musik, vindruvor och vin :)
Senaste spelade cd: Lyssnar mest från min usb.
Senaste kyss: Nu ska jag räkna.. 15 dagar, 19 timmar och 58 minuter sen. Blä! :(
Senaste gången du grät: Massa dagar sen. Minns inte.
Senaste måltiden: Måltid?! Om man inte räknar påsen med donuts, muffins och kanelbullar som jag hade med mig från jobbet igår kväll.... Lunch igår; pappas köttfärssås. Mums!

Åtta har du nånsin...

Dejtat en av dina bästa kompisar: Hm... beror på hur man ser det.
Blivit arresterad: Nej.
Blivit kär vid första ögonkastet: Nej.
Fastnat med blicken i någons urringning?: Vem har inte?
Sagt att du älskar någon utan att mena det: Nej.
Haft ett one night stand: Nej.
Busringt till någon: Självklart ;)

Sex saker du gjort idag...

1. Vaknat.
2. Retats med mamma.
3. Nyst och snytit mig massor.
4. Bestämt att jag måste ner och äta något, för tre timmar sen...
5. Lyssnat på gamla personliga favoritlåtar :) Nostalgi!
6. Tittat till Diesel.

Fem favoritsaker utan rangordning...

1. Diesel (Han är ingen sak, men en absolut favorit!).
2. Sängen.
3. Datorn.
4. Mobilen.
5. Kylskåpet (när det finns mat).

Fyra personer du kan berätta allt för...

Berätta ALLT för fyra personer?! Låter farligt.
Let's refrase it... "Fyra personer jag kanske berättar lite mer för än andra":
Mamma, Wille, Karin, Lollo, Alex. (ja, det blev fem.. skitsamma).

Tre val...

Blått eller rött? Rött
Sommar eller vinter? Sommar. Jag tål inte kyla! Men jag skulle nog lessna om det inte fanns andra årstider.
Choklad eller chips? Choklad. Minns inte när jag någonsin köpt en chipspåse...

Två saker att göra innan du dör...

1. Tävla.
2. Skriva en bok.

En sak du ångrar...

Att jag slutade dansa när jag var liten. Och att jag aldrig lagt många minuter på att öva gällande sång eller fiol.
Tanken på hur duktig jag kunnat vara om jag fortsatt och övat är väldigt ångestfylld.


RSS 2.0