Maria

Hur vet man VAD och OM man känner något för någon?

"Man bara vet". Jaja, bla bla bla! Jag är inte så säker på det där...

Jag pratade med en god vän igår. Han sa faktiskt väldigt intressanta kommentarer till mig..

Han sa bland annat det som jag så väl vet; att jag tänker alldeles för mycket. Men han lade även till att jag måste lyssna på mina känslor. Över huvudtaget låta känslorna komma fram. Låta dom finnas.
När jag träffar någon och denne visar intresse av mig går jag omedvetet igenom varje del och egenskap av personen, yttre och inre.. godkänner (eller inte godkänner) bit för bit. Tänker tänker tänker. Jag bryr mig också alldeles för mycket om vad omvärlden anser. Jag verkar inte släppa inte fram några känslor -ens för mig själv. Det är bara "jag vet inte" och nekanden hela tiden.
Är det så att jag aldrig får några känslor för någon, eller tillåter jag mig bara inte?!
I efterhand, när personen är borta, har jag någon gång mått dåligt över det. Är det då för att jag faktiskt har/hade känslor för honom, eller är det själva grejen att det inte finns där längre?

Jag vet inte. Jag vet inte alls. -och det är inte roligt på en fläck!


Det kanske mest intressanta som min vän sa var när han påpekade Hur jag sa, Vad jag sa och hur jag betedde mig när jag pratade om någon... och utifrån det drog en sjukt oväntad slutsats. Det fick det att sätta totalt storsnurr i huvudet på mig!
What? How? Why? In what way? Really? WHAAAAT?
Jag funderade på vad han sa... och sa emot... nej, så var det ju inte!
Det var fel.

MEN...


Jag vet inte.