Finns han?
Någon som värderar varje stund vi är tillsammans? Någon som saknar mig varje stund vi är ifrån varandra? Någon som verkligen lyssnar till varje ord jag säger? Någon som tycker jag är det vackraste som finns, oavsett hur jag ser ut? Någon som aldrig kan titta på mig tillräckligt mycket? Någon som aldrig kan röra vid mig tillräckligt många gånger? Någon som aldrig kan höra på mig tillräckligt länge? Någon som springer efter mig när jag springer? Någon som kan svälja stoltheten och komma efter mig.. bara för att få försöka göra allt bra? Någon som skulle kunna göra allt för mig? Någon som inte tar mig för givet? Någon som bara vill mig väl? Någon som är alltid är ärlig? Någon som Jag får tycka om gränslöst?
Någon som aldrig kan få nog av att tala om för mig hur mycket tycker om mig?
Någon som tycker om mig så mycket att det aldrig är försent att göra någonting åt det?
Någon som skulle känna sig helt förkrossad om jag inte längre fanns där?
"When two people love each other, totally, truthfully, all the way love each other,
the answer to that question is simple...
When do you get to that point when enough is enough?"
Jag hittade nyss detta inlägg i utkastet. Skrivet (men ej publicerat) för över ett år sen. Jag har hittat många texter i stil med det här, som jag skrivit under de senaste fem åren.
Jag minns att jag tänkte att allt det här nog bara var rena önskedrömmar..
en sånhär person finns inte!
Jag har inte tänkt såhär på ett bra tag, och nu när jag läste det jag skrivit; Jo, Maria.. han finns!
Wille, du har visat mig att det inte måste vara på det sättet som jag tidigare blev så otäckt van med. Jag är värd mer än det. Jag är värd mer än att vara en prydnadstrasa som konstant tas för givet. Jag får säga min åsikt utan att vara rädd för vilken grad av sur/less/irriterad som ska komma. Jag behöver inte vara rädd att säga att du gjort något som sårat mig. -du blir inte omedelbart sur/less (om ens alls) och du vänder mig inte ryggen då.
Du lyssnar, pratar, tänker, säger vad du tycker/tänker och du bryr dig.
You've made me see that this kind of love is even for me.
For this I'll be forever truly grateful!
Någon som aldrig kan få nog av att tala om för mig hur mycket tycker om mig?
Någon som tycker om mig så mycket att det aldrig är försent att göra någonting åt det?
Någon som skulle känna sig helt förkrossad om jag inte längre fanns där?
the answer to that question is simple...
When do you get to that point when enough is enough?"
Jag hittade nyss detta inlägg i utkastet. Skrivet (men ej publicerat) för över ett år sen. Jag har hittat många texter i stil med det här, som jag skrivit under de senaste fem åren.
Jag minns att jag tänkte att allt det här nog bara var rena önskedrömmar..
en sånhär person finns inte!
Jag har inte tänkt såhär på ett bra tag, och nu när jag läste det jag skrivit; Jo, Maria.. han finns!
Wille, du har visat mig att det inte måste vara på det sättet som jag tidigare blev så otäckt van med. Jag är värd mer än det. Jag är värd mer än att vara en prydnadstrasa som konstant tas för givet. Jag får säga min åsikt utan att vara rädd för vilken grad av sur/less/irriterad som ska komma. Jag behöver inte vara rädd att säga att du gjort något som sårat mig. -du blir inte omedelbart sur/less (om ens alls) och du vänder mig inte ryggen då.
Du lyssnar, pratar, tänker, säger vad du tycker/tänker och du bryr dig.
You've made me see that this kind of love is even for me.
For this I'll be forever truly grateful!
Kommentarer
Trackback
